Villråd och målprat

Läget är villrådigt just nu.
Förra årets personligt och yrkesmässigt uppsatta mål nådde jag fram till så när som på en hårsmån. Nu är det nytt år och dags att sätta upp nya mål.

På det personliga planet är målet att innan årets slut få stammarna bytta, renoverat badrummet och sen sälja min lilla förtjusande etta och istället köpa lägenhet/hus (eller någonting ditåt), med en storlek, en känsla och på ett läge där vi känner att vi kan stanna ett tag. Var detta läget ska befinna sig har vi inte helt klart för oss. Men som känslan är nu lutar det lite åt Lomma.

Det där med giftemål jobbar jag hårt på ;) Friat har jag nog gjort en 45 gånger nu. Och han säger Ja varenda gång. Men följt av ett "sen".

För övrigt var det ju det där med halvmaran. Det är ju också ett mål. Jag ska klara det, bannemej!

Men det är på det yrkesmässiga planet villrådigheten kommer in. Jag har ännu inget mål i sikte. Jag har inte kommit på något nästa steg. Jag har inte någon klar fokuserad plan. Å ena sidan är jag sjukt glad för och nöjd med att jag lyckades få den tjänsten jag har. Och jag ska inte klaga. Det finns många många som vill ha mitt jobb, och jag har väldigt kul när jag är där. För det mesta. Men å andra sidan ser jag inte det som en långsiktig lösning. För mig personligen och för mitt välmående. Jag har ofta en känsla av att jag är överkvallificerad för det jag fysiskt verkligen gör. Jag behöver utmaningar, jag behöver få tänka, planera, organisera. Framför allt måste jag ha ett mål! Utan mål vandrar man planlöst och då driver livet en förbi.
Så ska jag hålla ut, satsa stenhårt och hoppas på förändring? Eller jag ska ta saken i egna händer och göra vad jag kan för förändring i riktningen dit jag önskar jag vore?



Idag har varit en sån dag då jag varit redo att kasta in handduken.
Ouppskattning, Kritik, Stress och Tidsbrist. Och då blir allt halvdant. Trött som en traktor är jag och galet sugen på att knäcka flaskan med skumpa som står gömd bakom tvn. Mannen är inte hemma heller, så jag har ingen att klaga för eller få medlidande av. Nä han sitter väl i värmen i Kapstaden och har det trevligt ihop med grabbarna på företaget han outsourcar till. Tolle. Det är ju jag som behöver komma bort.


Kommentarer
Postat av: Caroline

Kul att har dig tillbaka! :)

2011-01-18 @ 19:56:02
URL: http://lifebycaroline.wordpress.com
Postat av: lillaA

Söt du är!!! :)

2011-01-18 @ 19:58:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0