lilla A

Jag fullkomligt ÄLSKAR mitt senaste inköp - jeansjackan.
Köpte den på H&M i stockholm förra helgen. Kommer nog bo i den!

Jag är tokig i luftballonger.
Och ändå har jag aldrig sett till så jag fått färdas i en.

Varenda vår börjar jag spana efter ballonger på himlen och när jag äntligen ser en blir jag aldeles varm i kroppen. Det är något speciellt det där, tanken på att flyta runt helt utan hjälp av motorer. Romantiskt på något sätt. Magkittlande.

Jag har redan börjat hålla utkik.

Jag vill köpa ny mobil. Jag vill ha en iPhone. Jag vill vara som alla andra :)

Jag satt och bläddrade igenom min nuvarande mobil och hittade ett sparat sms. Nämligen det första smset jag fick av min underbare man:

"Tjenis Anna! Tack för idag, hade sjukt roligt. (kan ju inte skriva igår, de var efter 12...) Om du har lust så kan vi ju hitta på något när jag flyttat till malmö :) Ta hand om charmtrollet! Daniel"


Här är vi, tre år senare och har lika roligt fortfarande. Älskar honom till månen och tillbaks!

Och ny mobli kommer det bli. Ska börja reka priser...

Jag har på senare tid blivit mycket mycket duktigare med vad jag äter.
Har blivit mycket bättre på att äta bönor och andra baljväxter. Äter mer frukt och grönt. För övrigt blir det mycket pasta, matvete, mathavre, ägg, mozzarella och fetaost. Och bröd visserligen.
Kämpar tappert med att äta kyckling ibland, men tycker fortfarande hanteringen av det är otroligt läskig, äcklig och obehaglig.
Köper nästan aldrig chips eller godis. Köper jag snacks blir det salta pinnar eller nötter.
Äter sällan pizza och annan flottmat (med undantag eventuellt vid bakis-söndagar)
Inte så att jag medvetet tackar nej till godsaker när jag blir bjuden, men jag underviker att köpa det själv.

Allt utom Singoalla kex. Min synd. Min last. Mitt beroende. Min besatthet.

Gissa från vem?
Pussar och kramar på alla <3-dag!

Denna vecka var det då dax att börja följa programmet lite mer exakt...

Måndag:
Löp (kort distans) 5 km


Torsdag:
BodyPump 55min
Löp (kort distans) 5 km


Och nu är det söndag och tanken var att jag skulle springa den långa distansen idag. Men efter trevlig helg i Stockholm är jag trött som en traktor och funderar på att hoppa...
Får se hur kvällen ser ut...

På fredag åker jag till Stockholm. Snortidigt på morgonen. Landar på bromma vid åtta-isch. Buss till Älvsjö och kan väl checka in på Stockholm Furniture Fair strax efter öppning.





Sen ska vi spatsera runt där och njuta! Och träffa Ernst den underbare!

Kl 10.00 är där ett seminarie i "Have you got this year’s colour trend Insight?" - Det måste vi ju veta.
Kl 12.00 talas det om inredning för hem "Home sweet home".
Kl 13.00 kommer han! Ernst Kirchsteiger berättar hur man får "Personlighet  i  inredningen".
kl 14.00 berättas det om "Stolens historia" om vi orkar med det...

Får nog skriva ut programmet och gå igenom det lite nogrannare. Och kameran måste laddas. Och anteckningsblocket packas ner. Och, och, och...

Och så får jag träffa mina fina ex klassisar Lina och Erika som står i Monter för OFFECT.



Sen när vi tröttnar åker vi in till stan för att sedan hänga med Babsan, Otto och Ruben ända till söndag förmiddag! Hinner kanske även med att möta upp med resten av skåne/Stockholmsligan. Wohoooo. Kulkulkul!!!

Mitt immunförsvar måste ha tagit sig en dipp. Och ändå är jag sjukt noga med vad jag äter, att jag får i mig c-vitamin och drickar Berocca varenda morgon. Jag var ju så rädd för att jag skulle bli sjuk när jag startade min träning. Det har jag tack och lov än så länge undvikit, men i fredags blossade tre (!) munsår upp runt mina stackars läppar. Munsår brukar jag oftast bara få när jag är sjuk, förkyld eller när mitt immunförsvar ligger i botten. Alternativt när jag sovit på tok för lite, brännt mig i solen eller varit med om någon annan otrevlighet.
Sovit har jag gjort, solat har jag inte gjort och sjuk känner jag mig inte, och ändå tre. TRE!!

Känns som jag hånglat med en spisplatta och önskar hellst äta soppa med sugrör, alternativt kirurgiskt operera bort min mun.

Jag hittade foton i Galleriet på LBW´s hemsida från SpeakEasy showen 2010, den enda D och jag lyckades ta oss till pga, ja... mig. Jag lyckades ju åka till flygplatsen i Köpenhamn utan mitt pass och... ja... därför kom vi en dag försent. I´s not gonna happen again :D

Things are looking up.
Idag har jag, förutom att träna, funderat en massa på underkläder.
Först på grund av att tiden går fort till April då det är dax för Burlesque festival i London och jag kommer göra ALLT för att åka dit i år igen!
Sen på grund av en annan anledning som jag kommer komma tillbaks till vid ett senare tillfälle.





London Burlesque Week kommer förhoppningsvis bli en tradition för mig och min finfina kille. Glamour, Dekadens, 30-40tals strippor, Pin-ups, berlin cabaret, korsetter, strumpeband, plymer och nipple tassles, plommonstop och sminkade män. Älskar det!!!

Tre dagar i mina veckor går i hundranittio. Sen har jag 4 dagar helg. På så sätt är det en ganska bra tillvaro jag lever. Men rik blir jag inte...

I måndags hade jag iallafall ork att gå till gymmet, men både igårkväll och kväll och jag varit en klubbad hjälte och bara legat på soffan och käkat singoalla kex. Men sånna kvällar får man väl också ha.

Imorgon är det nya ta. Med allt.

Jag är ju som jag är och blir besatt av det jag tycker är kul/gott/intressant för stunden. Idag råkade jag komma över en reklamannons för prenumeration av tidningen "I Form" där man kunde testa ett par nummer av tidningen för en billig slant och dessutom få en löparklocka som bonus. Tidningen verkade vara lite kul, med träningstips, recept och guider för nyttig mat, dvs sånt jag behöver bli bättre på. Dessutom står sån klocka på min önskelista strax efter löparskor, men jag har tyckt att det varit en lite onödig utgift än på några månader (och hade hoppats på att få låna sambons).

Nu blev det som det blev och jag hoppade på en testprenumeration och kommer få en sån fin klocka på posten några veckor efter första numret anlänt. Sjukt kul!!! Och jag ser fram emot att lära mig lite mer om kosthållning!

Efter D´s och min promenad ner på stan i det kalla men soliga vädret och efter att jag stolt shoppat nya träningskläder bestämde vi oss för att käka en sen lunch på vägen hem. Vi stannade på Mondo Mio (en av mannens favvo lunch ställen) och när jag bläddrade igenom menyn var det speciellt en pizza topping som jag fastnade vid:




Undra hur gott det är med mus lår på pizzan... Jag vågade inte testa.

Idag har jag försökt komma överens med mitt hår, varit på yoga och sen ätit min nya hemma-favvorätt som är orgasmiskt god.

Jag har redan träningsvärk av yogan. Igen. Och jag som ska springa imorgonbitti. Denna veckan MÅSTE jag göra det för jag misstänker att på söndag blir det inte gjort. Det smärtar på ställen jag tidigare trott jag hade tomrum...



Favvorätten kan jag dela me mig av. Väldigt enkel och sjukligt smaskig för mina smaklökar:

Pasta av valfri sort (jag brukar köra skruvar för de tycker jag är festliga)
En burk sojabönor (skölj dem för zeta varianten iallafall ligger i snuskgelé)
Findus pastasås i tetraförpackning "Tomat och Chili"
Och så rör man bara ner bönorna och såsen i den varma nykokta pastan.



Till detta käkar jag bladspenat, mozzarella skuren i tärningar och eventuellt lite oliver och kanske färskriven parmesan för ytterligare smak.



Mums!

På lördag ska jag på ärtsoppe-40års-kalas. Jag är så glad för det så jag blev i vanlig ordning ärtsoppesugen idag på den officiella ärtsoppedagen - Torsdagen.



Firade detta med stekta äggmackor och vita bönor i tomatsås istället. Mmmmmmmmmmmm

Ich habe mein haar geklippt.



Es ist zwei hairstylen in one und I like it very much.

Är så sjukt trött på att bli undanskuffad som en liten småflicka och inte får utnyttja min kompetens, så nu orkar jag knappt ens bry mig längre. Det är ett återkommande inslag.


Detta är vad som erbjuds:

En tjej med 10 års arbetslivserfarenhet som säljare och dekoratör i inredningsbutik, med en högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och design, en examen inom inredning och försäljning samt kurser i grafisk formgivning samt utställningsdesign.

Nästa tjej med samma examen inom inredning och försäljning med mångårig erfarenhet som visual merchandiser inom klädbranchen samt som konsult för två olika homestaging företag. Har dessutom en utmärkt trendkänsla.


Detta är vad som tas emot:

Allmänna vaktmästarsysslor samt idiotförklaringsarbeten, ouppskattning och kritik.


Wohooooo

Detta sitter jag och smuttar på just nu:




Min älskling har äntligen kommit hem från SA, men är bara hemma i ca 2 veckor sen sticker han igen.
Och det är så vi brukar fira hemkomst. Fantastiskt sätt att fira på if I may say so myself!!
Bubbel och dvd med hjärtats bungyjump i sydafrika. Tack för han inte sa något innan, tror han lärt sig att säger han det innan blir jag hysterisk. Säger han det efter blir jag bara liiiite arg, men är sen glad att han överlevde :)

Så det blev ingen träning idag heller. Men imon!


Jag är lite sugen på att dra till Stockholm Furniture Fair. Ska se om jag kan fixa biljett och om inte tågen blir för dyra. Jag är trött på Malmö och behöver ett kort miljöombyte.

Jag kom nyligen i kontakt med organisationen via en dokumentärfilm inspelad av svt när Operation Smile och svenska läkare och sjuksköterskor besökte Afrika.

Operation Smile är en organisation som förbättrar livsstandarden för barn i fattiga länder som föds och lever med Läpp/Käk/Gom spalt (LKG). De är en insamlingsstiftelse som gratis opererar barn som annars inte hade haft råd.

Barn och ungdomar som lever med LKG i u-länder samt av olika anledningar inte har fått någon möjlighet att opereras blir utstötta ur samhället, stirrade på, mobbade, utskrattade och göms därför undan enbart för de ser annorlunda ut. Inte nog med det, barn blir undernärda eller svälter ihjäl för de har svårt att få i sig mat, har i nästan alla fall svårt med tal etc. Detta bidrar till att de betraktas som mindre värda. Men med en rekonstruktions operation förändras hela deras liv och mottagandet från omvärlden. Möjligheter och dörrar öppnas upp och de får chansen att leva ett värdigt liv.

Det är så lite som krävs...

Jag är själv född med ensidig läppspalt och när jag såg livsödena och vad dessa barn och ungdomar hade fått utstå högg det i mitt hjärta. Jag grät mig igenom hela filmen och gick sedan direkt in och donerade en slant. Jag har aldrig varit så tacksam någonsin att jag är född i Sverige, ett rikt land med mycket möjligheter. Donera pengar! Även en liten summa bidrar!

Har fått lite tråkiga nyheter idag...


När Daniel och jag var i Marocko i Oktober 2009 åkte vi med ett gäng härliga människor från 6 olika nationaliteter.
Några av dem har vi sedan fortsatt ha kontakt med på olika sätt.

Det är:

It-killen/fotografen Ryan och Smakkemisten Erin från Hallifax, Canada.
Eric från Norge som uppdaterat oss om sin ett års långa resa runt jorden.
Jackie från New York, en vacker arkitekt med enormt stort hjärta och försiktig röst.
Och så Lynne Jenkins från England, en fantastiskt rolig och härlig kvinna med hemska te-tänder, men så mycket humor att jag skrattade varenda gång hon öppnade munnen.

Lynne och jag skickade lite mail fram och tillbaks med jämna mellanrum och pratade om Marocko och lite kortfattat vad som hände i våra liv. Hon berättade att hon äntligen köpt ett litet hus och var så lycklig för det. Hon skrev även om hur fantastiskt hon tyckte Marocko var och att hon inte kunde vänta till nästa GAP resa hon skulle göra.
För ca ett halvår sedan berättade hon att hon fått reda på att hon hade cancer. Efter det hann jag få några uppdateringsmail, tills de slutade komma. Då började jag bli orolig att det kanske inte gick så bra...

Idag fick jag ett mail av Jackie att Lynne hade gått bort.


Hon hann aldrig njuta av sitt hus, och hon hann aldrig göra fler resor...


Lynne på en takservering som blickar ut över Djema el Fnaa, Marrakech


Erin, Ryan och så Lynne som lyssnar koncentrerat på guiden.  :)


Det gäller att lyssna ordentligt så man inte missa något.


Och den underbaraste bilden någonsin från Lynnes Facebook profil. Vår kameltur ut i saharaöknen. Jag har sällan sett något så skojigt som när lynne klängde sig fast för kung och fosterland. (Tror hon var en av dem med hemskast träningsvärk och skavsår dagen efter dessutom :) )


Det är märkligt hur folk sätter spår. Rest in peace Lynne!