lilla A

Jag är ju som jag är och blir besatt av det jag tycker är kul/gott/intressant för stunden. Idag råkade jag komma över en reklamannons för prenumeration av tidningen "I Form" där man kunde testa ett par nummer av tidningen för en billig slant och dessutom få en löparklocka som bonus. Tidningen verkade vara lite kul, med träningstips, recept och guider för nyttig mat, dvs sånt jag behöver bli bättre på. Dessutom står sån klocka på min önskelista strax efter löparskor, men jag har tyckt att det varit en lite onödig utgift än på några månader (och hade hoppats på att få låna sambons).

Nu blev det som det blev och jag hoppade på en testprenumeration och kommer få en sån fin klocka på posten några veckor efter första numret anlänt. Sjukt kul!!! Och jag ser fram emot att lära mig lite mer om kosthållning!

Efter D´s och min promenad ner på stan i det kalla men soliga vädret och efter att jag stolt shoppat nya träningskläder bestämde vi oss för att käka en sen lunch på vägen hem. Vi stannade på Mondo Mio (en av mannens favvo lunch ställen) och när jag bläddrade igenom menyn var det speciellt en pizza topping som jag fastnade vid:




Undra hur gott det är med mus lår på pizzan... Jag vågade inte testa.

Precis när jag bestämt att jag inte skulle spendera en massa pengar utan spara spara spara, och sedan köpa ett par braiga löpskor så råkade D och jag gå in på stadium för att kolla sportbh (vilket jag också är i behov) men istället blev det ett extra set med träningskläder.

Paketpris: Tee, Löptights och Vindjacka 499:-. Material som andas framför allt på ryggen och i diverse veck ;)  Det tyckte jag var ett kap. Och eftersom jag bara har ett par löptights och ingen tvättmaskin så missar jag alltid att handtvätta upp de svettiga brallorna när det är dax. Dessutom var vindjacka nästa på listan efter löpskor. Nu flyttade jag bara fram den punkten lite eftersom det var en så sjukt bra deal.




(Dessutom fullkomligt älskar jag de uttänkta små funktionerna i riktiga träningskläder så som den lilla fickan med hål för ipodsladden. Sånt kan jag gå igång på.)

Nu måste jag bara inom H&M i veckan och köpa ytterligare en Sport bh/topp. 149:- och helt ok för min kropp. Sen är jag fan kittad för att börja utomhus löpning så fort det blir lite varmare och totalt ohalt :)


Nu är det bara de förbaskade löpskorna kvar. Men mina gamla får väl duga ett tag till. Hade jag vetat ett smack om skor kunde jag ju hållt utkik efter erbjudande, men jag vet inte vad jag ska kolla efter. Får väl gå in i lite olika sportaffärer och höra vad de har att säga om saken.


Åhhh nu är jag så springpeppad så det spritter i min kropp. Men jag MÅSTE låta kroppen vila idag.

Tisdag:
0,5 km PW
4 km Löp
0,5 km PW
2 km Löp
0,5 km PW
1 km Löp
0,5 km PW

Total sträcka: 9km   Total Löpsträcka: 7km    Totaltid: ca 1h


Onsdag:
10 min CrossTrainer
ca 1 timme styrka


Torsdag:
BodyPump
3 km Löp


Fredag:
Yoga


Lördag:
4 km Löp
2 km PW




16 veckor kvar till Göteborgsvarvet.

Från och med vecka 5 har jag för intention att följa programmets vecka 1, och fortsätta försöka hålla det några veckor frammåt. Då lär jag vara tillräckligt tränad för att klara 5 km sammanhängande som den korta distansen (och om inte får man ju lägga in korta gångsektioner för att hämt kraft). Nu springer jag ca 3 km sammanhängande i den korta distansen.

Idag har jag försökt komma överens med mitt hår, varit på yoga och sen ätit min nya hemma-favvorätt som är orgasmiskt god.

Jag har redan träningsvärk av yogan. Igen. Och jag som ska springa imorgonbitti. Denna veckan MÅSTE jag göra det för jag misstänker att på söndag blir det inte gjort. Det smärtar på ställen jag tidigare trott jag hade tomrum...



Favvorätten kan jag dela me mig av. Väldigt enkel och sjukligt smaskig för mina smaklökar:

Pasta av valfri sort (jag brukar köra skruvar för de tycker jag är festliga)
En burk sojabönor (skölj dem för zeta varianten iallafall ligger i snuskgelé)
Findus pastasås i tetraförpackning "Tomat och Chili"
Och så rör man bara ner bönorna och såsen i den varma nykokta pastan.



Till detta käkar jag bladspenat, mozzarella skuren i tärningar och eventuellt lite oliver och kanske färskriven parmesan för ytterligare smak.



Mums!

På lördag ska jag på ärtsoppe-40års-kalas. Jag är så glad för det så jag blev i vanlig ordning ärtsoppesugen idag på den officiella ärtsoppedagen - Torsdagen.



Firade detta med stekta äggmackor och vita bönor i tomatsås istället. Mmmmmmmmmmmm

Ich habe mein haar geklippt.



Es ist zwei hairstylen in one und I like it very much.

Är så sjukt trött på att bli undanskuffad som en liten småflicka och inte får utnyttja min kompetens, så nu orkar jag knappt ens bry mig längre. Det är ett återkommande inslag.


Detta är vad som erbjuds:

En tjej med 10 års arbetslivserfarenhet som säljare och dekoratör i inredningsbutik, med en högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och design, en examen inom inredning och försäljning samt kurser i grafisk formgivning samt utställningsdesign.

Nästa tjej med samma examen inom inredning och försäljning med mångårig erfarenhet som visual merchandiser inom klädbranchen samt som konsult för två olika homestaging företag. Har dessutom en utmärkt trendkänsla.


Detta är vad som tas emot:

Allmänna vaktmästarsysslor samt idiotförklaringsarbeten, ouppskattning och kritik.


Wohooooo

Detta sitter jag och smuttar på just nu:




Min älskling har äntligen kommit hem från SA, men är bara hemma i ca 2 veckor sen sticker han igen.
Och det är så vi brukar fira hemkomst. Fantastiskt sätt att fira på if I may say so myself!!
Bubbel och dvd med hjärtats bungyjump i sydafrika. Tack för han inte sa något innan, tror han lärt sig att säger han det innan blir jag hysterisk. Säger han det efter blir jag bara liiiite arg, men är sen glad att han överlevde :)

Så det blev ingen träning idag heller. Men imon!


Jag är lite sugen på att dra till Stockholm Furniture Fair. Ska se om jag kan fixa biljett och om inte tågen blir för dyra. Jag är trött på Malmö och behöver ett kort miljöombyte.

Skulle springa veckans sista pass ikväll, men istället blev det självömkan, lyxpizza och horisontalläge i soffan hela dagen.

Det är inte ofta nu för tiden som jag festar skiten ur min kropp, men jag tror jag lyckades igår. Hade tjejmiddag här hemma och vinet flödade. Vaknade i morse fullt påklädd på soffan med lite kräksmak i munnen, yr som attan och med minneslucka över hur kvällen slutade. Lyckat...
Nu har hunden blivit hämtad och daniel kommer inte hem förren imorgon så jag är helt ensam. Jag saknar Daniel något så otroligt mycket att jag kan dö. Och han ska bara vara hemma i 2 veckor sen sticker han igen.

Onsdag: 10 min Crosstrainer. 5 km löp. 5 km PW. 10 min styrka.
Torsdag: 2 km PW (varav 1 km backe). 3 km löp. Helkropp Styrka.
Fredag: Yoga

Känns inte bra att missa ett löppass redan vecka 2.
Får ta igen det nästa vecka.

Jag kom nyligen i kontakt med organisationen via en dokumentärfilm inspelad av svt när Operation Smile och svenska läkare och sjuksköterskor besökte Afrika.

Operation Smile är en organisation som förbättrar livsstandarden för barn i fattiga länder som föds och lever med Läpp/Käk/Gom spalt (LKG). De är en insamlingsstiftelse som gratis opererar barn som annars inte hade haft råd.

Barn och ungdomar som lever med LKG i u-länder samt av olika anledningar inte har fått någon möjlighet att opereras blir utstötta ur samhället, stirrade på, mobbade, utskrattade och göms därför undan enbart för de ser annorlunda ut. Inte nog med det, barn blir undernärda eller svälter ihjäl för de har svårt att få i sig mat, har i nästan alla fall svårt med tal etc. Detta bidrar till att de betraktas som mindre värda. Men med en rekonstruktions operation förändras hela deras liv och mottagandet från omvärlden. Möjligheter och dörrar öppnas upp och de får chansen att leva ett värdigt liv.

Det är så lite som krävs...

Jag är själv född med ensidig läppspalt och när jag såg livsödena och vad dessa barn och ungdomar hade fått utstå högg det i mitt hjärta. Jag grät mig igenom hela filmen och gick sedan direkt in och donerade en slant. Jag har aldrig varit så tacksam någonsin att jag är född i Sverige, ett rikt land med mycket möjligheter. Donera pengar! Även en liten summa bidrar!

Har fått lite tråkiga nyheter idag...


När Daniel och jag var i Marocko i Oktober 2009 åkte vi med ett gäng härliga människor från 6 olika nationaliteter.
Några av dem har vi sedan fortsatt ha kontakt med på olika sätt.

Det är:

It-killen/fotografen Ryan och Smakkemisten Erin från Hallifax, Canada.
Eric från Norge som uppdaterat oss om sin ett års långa resa runt jorden.
Jackie från New York, en vacker arkitekt med enormt stort hjärta och försiktig röst.
Och så Lynne Jenkins från England, en fantastiskt rolig och härlig kvinna med hemska te-tänder, men så mycket humor att jag skrattade varenda gång hon öppnade munnen.

Lynne och jag skickade lite mail fram och tillbaks med jämna mellanrum och pratade om Marocko och lite kortfattat vad som hände i våra liv. Hon berättade att hon äntligen köpt ett litet hus och var så lycklig för det. Hon skrev även om hur fantastiskt hon tyckte Marocko var och att hon inte kunde vänta till nästa GAP resa hon skulle göra.
För ca ett halvår sedan berättade hon att hon fått reda på att hon hade cancer. Efter det hann jag få några uppdateringsmail, tills de slutade komma. Då började jag bli orolig att det kanske inte gick så bra...

Idag fick jag ett mail av Jackie att Lynne hade gått bort.


Hon hann aldrig njuta av sitt hus, och hon hann aldrig göra fler resor...


Lynne på en takservering som blickar ut över Djema el Fnaa, Marrakech


Erin, Ryan och så Lynne som lyssnar koncentrerat på guiden.  :)


Det gäller att lyssna ordentligt så man inte missa något.


Och den underbaraste bilden någonsin från Lynnes Facebook profil. Vår kameltur ut i saharaöknen. Jag har sällan sett något så skojigt som när lynne klängde sig fast för kung och fosterland. (Tror hon var en av dem med hemskast träningsvärk och skavsår dagen efter dessutom :) )


Det är märkligt hur folk sätter spår. Rest in peace Lynne!

Ordet eklektisk inredning har jag snubblat över i massvis med texter och det står för när man blandar olika stilar i sin inredning. Exempelvis att blanda nya designmöbler med klassisk design och second hand. Något som jag tycker är väldigt spännande.





En typ av eklekticism med den orientaliska mattan som jag helt plötsligt börjat bli lite besatt av (stramt minimalistiskt i krock med orientaliskt):

Det finns en hel uppsjö med produkter som den underbare Stig Lindberg formgett som jag skulle vilja pryda mitt hem med. Bara för att nämna ett fåtal...



Serviser från Gustavsberg:

Spisa Ribb


Berså


Adam


Eva




Tyger:

Melodi


Lustgården




Eller varför inte bara en bok att pryda hyllan:

Krakel Spektakel, kusin Vitamin. Hängde och slängde uti en gardin. För hej och hå, i gardinen den blå.
Krakel Spektakel, vad tänker du på ...



Daniel Doppsko i Sålunda stad doppar sin sko i jag vet inte vad: Vatten och vin och en dunk bensin! Åh, vad din sko ska bli blank och fin!



...med de mest fantastiska illustrationerna.


och




När min kära mormor levde, och hon och morfar bodde i det vita huset på Dammgatan hängde det i deras matsal en samling jultallrikar som Stig Lindberg formgett. Bland annat denna som var en av mina favoriter.
Tänker alltid på mormor när jag än får syn på en sådan tallrik...




Mormor och Morfar utanför det vita huset:

Idag var jag på Yoga. Det var ett tag sedan sist men det var jätteskönt. Och vingligt. Jag gick ganska flitigt på Friskis och svettis yoga för några år sedan, och för ca två år sedan gav jag mig in på bikram yoga. Det var en väldigt häftig upplevelse att yoga i 40 graders värme (och lite smått panikartat första gången). Hade gärna fortsatt, men min plånbok tillät det inte.

Så nu kör jag igång med 24seven yoga. För att åter försöka träna upp balans och smidighet.
Och på de´ säger jag Namaste.






Detta är för övrigt mina mål per vecka:

3 Löp-pass, varav ett längre och två lite kortare. (Detta måste öka på lite varje till varannan vecka.)
Minst 1 pass Styrka
1 pass Yoga

Det finns vissa produkter som upprepar sig. Upprepar sig så mycket att jag till slut inte tycker om dem mer.
För några få år sedan kunde man inte öppna en inredningstidning utan att få otroligt många ellipsbord, sjuanstolar och PH-lampor slängda i ansikten på sig. För mig är det lika intressant som att handla hela sitt kompletta hem direkt ur IKEA katalogen. Det är ju mixen, höjden av unikhet och humorn som blir det intressanta tycker jag.






(Missförstå mig rätt: Bruno Mathsson, Arne Jacobsson och Poul Henningsen har gjort fantastiska produkter, men vi behöver väl inte använda dem jämt!)


Idag verkar det vara Wegners Y-stolar som är på tapeten. Vart man än vänder sig står det en Y-stol. Sakta men säkert förstörs även Y-stolen för mig. Undefär som orden "Stilrent" och "Skandinaviskt" har fördärvats. Eller Divansoffor.


Men innan Y-stolen är helt fimpad: (I pertolblått naturligtvis...)

Formexmässan sparkade igång idag. Åhhhh vad jag kunde gett mycket för att vara där nu. Men så blev det tyvärr inte, trots att jag planerade det sedan länge. Ibland tappar man orken...

Om jag bestämmer mig för att tröttna på mina älskade fladdermusfåtöljer så tror jag att nästa steg är att införskaffa en Acapulco. Kanske en petrolblå ;)  Se bara vilket underbart skuggspel linjerna ger.
Absolutely fabulous!




Linjer är något jag tycker är urtjusigt och jag är väldigt nöjd med linjerna i min arbetshörna hemma. Vintage stringhylla i teak tillsammans med vintage teakskrivbord och en variant av Hee-kopia inköpt på Ting ute & inne för ett par år sedan.




Hemmavid:

Eftersom jag måste ha något att gå efter när jag lägger upp mina egna delmål inför halvmaran kikar jag lite på ett träningsprogram på funbeat.

Nu är ju jag mycket mer ovan löpare än de som träningsprogrammet riktar sig till, och min största intention är att enbart ta mig igenom loppet, inte att försöka nå målet 2 timmar. Men det är bra att ha något att kika på för att göra sitt eget system i träningen. Jag har ju inga som hellst förkunskaper i vad kroppen mår bra och inte så bra av under träning. Det enda jag vet är att jag blir maniska och kan lätt pressa mig så jag tar skada av det. Och man måste ju börja försiktigt säger alla :)

Så nu försöker jag nätplugga.

Coco Chanel är en kvinna som jag tycker verkar varit sjukt cool. Henne hade jag gärna språkat med över en trevlig middag, eller delat en flarra Veuve Clicquot med.





Men dessvärre var det en vintage Dior klänning jag såg på bild och förälskade mig i. Denna klänning vill jag gifta mig i! (Och kanske med...)

Jag har sett en film som jag tyckte var magisk. Så magisk att jag såg den igen. Och sedan var jag tvungen att leta upp ettan som kom ut någon gåmg på 80-talet och se den med.
Antar att det är datanörden i mig...




Finaste flickan på länge. Och hon har min gamla frill...

Jag ramlade över två vackra bilder när jag letade saker som var petrolblå...
Se och njut!

När jag blir stor ska jag köpa Vitra stolar.
Sen kan jag sitta där och vittra bort.

Sjukt gött det är att ha kommit igång med löpträningen. Och jag blir så lycklig när jag når mina delmål, även om det kanske inte låter så mycket. Men för mig är det stort!

Idag värmde jag upp 10 min på crosstrainern för löpbanden var alla upptagna. Och jag ville inte träna ute ibland pojkarna. Pojkar har baciller.
Så fort det blev ledigt sprang jag 5km (målet för dagen) och dessutom PW ytterligare 5km. Så i teorin färdades jag en mil. På totalt ca 1 timme och 15 minuter.
Inte nog där. Då var jag på topp. Så då styrketränade jag lite armar, axlar, rygg och lår, mest för att lära känna maskinerna. Jag har varit rädd för gym och deras monstruösa maskiner i hela mitt liv, och därför tidigare endast tränat i gruppträning. Fast nu var det ju några år sedan...

Misstänker att mina vader kommer suga imorgon, trots tons of stretching. Men jag känner mig euforisk.

Yoga inplanerad på fredag, om jag lyckas boka i tid... Och sen måste jag hellst klämma in två löp pass till i veckan om jag ska vara on track.


Åhhhhh jag hoppas jag kommer ur sängen imorgon ;)

När jag var i Berlin för några månader sedan bodde jag på ett hotell som hette Die Fabrik. I vårt rum stod något så underbart vackert så jag fick piggar på kroppen. Nämligen denna:





Min något märkliga upphetsning över industrier, fabriker, omklädningsrum och storkök, gärna i krigstids/40-50tals tappning, kan väl anas något otippad.
Så döm om min förtjusning när jag nyligen bläddrade igenom en produktkatalog och upptäckte denna ljuvliga produkt som sticker in från vänster:






Det är när jag ser saker som dessa som jag vet att det är ju detta jag ska göra. Ha en butik och sälja saker som jag älskar. Tex saker just ifrån housedoctor.


En dag...

Läget är villrådigt just nu.
Förra årets personligt och yrkesmässigt uppsatta mål nådde jag fram till så när som på en hårsmån. Nu är det nytt år och dags att sätta upp nya mål.

På det personliga planet är målet att innan årets slut få stammarna bytta, renoverat badrummet och sen sälja min lilla förtjusande etta och istället köpa lägenhet/hus (eller någonting ditåt), med en storlek, en känsla och på ett läge där vi känner att vi kan stanna ett tag. Var detta läget ska befinna sig har vi inte helt klart för oss. Men som känslan är nu lutar det lite åt Lomma.

Det där med giftemål jobbar jag hårt på ;) Friat har jag nog gjort en 45 gånger nu. Och han säger Ja varenda gång. Men följt av ett "sen".

För övrigt var det ju det där med halvmaran. Det är ju också ett mål. Jag ska klara det, bannemej!

Men det är på det yrkesmässiga planet villrådigheten kommer in. Jag har ännu inget mål i sikte. Jag har inte kommit på något nästa steg. Jag har inte någon klar fokuserad plan. Å ena sidan är jag sjukt glad för och nöjd med att jag lyckades få den tjänsten jag har. Och jag ska inte klaga. Det finns många många som vill ha mitt jobb, och jag har väldigt kul när jag är där. För det mesta. Men å andra sidan ser jag inte det som en långsiktig lösning. För mig personligen och för mitt välmående. Jag har ofta en känsla av att jag är överkvallificerad för det jag fysiskt verkligen gör. Jag behöver utmaningar, jag behöver få tänka, planera, organisera. Framför allt måste jag ha ett mål! Utan mål vandrar man planlöst och då driver livet en förbi.
Så ska jag hålla ut, satsa stenhårt och hoppas på förändring? Eller jag ska ta saken i egna händer och göra vad jag kan för förändring i riktningen dit jag önskar jag vore?



Idag har varit en sån dag då jag varit redo att kasta in handduken.
Ouppskattning, Kritik, Stress och Tidsbrist. Och då blir allt halvdant. Trött som en traktor är jag och galet sugen på att knäcka flaskan med skumpa som står gömd bakom tvn. Mannen är inte hemma heller, så jag har ingen att klaga för eller få medlidande av. Nä han sitter väl i värmen i Kapstaden och har det trevligt ihop med grabbarna på företaget han outsourcar till. Tolle. Det är ju jag som behöver komma bort.

Torsdag: 10min Powerwalk, 10min Löp, 10min Powerwalk, 10min Löp, 10min Powerwalk.

Lördag: 10min PW, 30min L, 10min PW.

Söndag: 10min PW, 30min L, 15min PW.


Springa är något jag praktiskt taget ALDRIG gjort. Ska bli spännande det här. Är lite nervös för att bli sjuk som jag brukar bli när jag börjar träna. Tar det lite lugnt nu i början och hoppas på det bästa...

Jag kikade igenom bloggen för ett par dagar sedan och insåg att jag skrivit en hel massa dumheter. Dessutom hade den blivit mer till en börda än ett nöje. Så därför bestämde jag mig för att radera. Underbar känsla må jag tillägga. Att radera sitt förflutna. Bara såddär...

Så nu börjar jag om. Det är januari. 2011. Och jag fyller 32 år i år.



Hej. Jag heter Anna, och jag gillar petrolblått. Och Orange.
I helgen bestämde jag mig för att måla om lite. Gissa vilken färg det blev? Jag kan ge dig en ledtråd. Det var inte orange.
Något jag också älskar är min sambos pappas slagborr. Den och jag har haft många fina stunder. Och av en händelse är den petrolblå.



Jag tycker om saker. Fina saker. Onödiga saker. Användbara saker. Saker helt enkelt. Och jag tycker om när alla dessa saker har en bestämd plats.



Jag tycker om mat. Lite väl mycket ibland. Vilket har resulterat i att jag nyligen köpt gymkort. Maten och så naturligtvis den anledningen att jag ska springa halvmara i maj.


Nu får det vara nog. For now.












...och lite gott bakom tvn...